En kopp av fem. I juni 2026 hamnade den siffran i rubrikerna. Den kommer från Poison in Your Coffee, en rapport från en koalition av opinionsbildande frivilligorganisationer: Coffee Watch, Inkota-network, Deutsche Umwelthilfe och Pesticide Action Network UK. Den exakta ordalydelsen är försiktigare: ”1 kopp av 5 som kaffedrickare njuter av är sannolikt förorenad med rester av bekämpningsmedel.”
En fransk rubrik tog helt bort ordet ”sannolikt”. Med omkring 2,2 miljarder koppar som dricks varje dag är oron lätt att förstå. Det är nästa fråga också: ska du gå över till ekologiskt?
Svaret har två delar. I koppen minskar tvättning, rostning och bryggning resterna i de studier som finns. Någon nollnivå garanterar de dock inte, och det finns få data om den bryggda drycken. Vi vet för lite för att gå längre.
På gården är bilden mycket tydligare. Den tyngsta bördan bärs av de 25 miljoner odlare och 100 miljoner lantarbetare som odlar kaffet, inte av dem som dricker det. En del av dessa odlare har ingen märkning alls, och kostnaden för certifiering kan göra en märkning ouppnåelig.
Vad mäter siffrorna om rester egentligen?
”1 kopp av 5” förekommer bara en gång, i en sammanfattning, utan fotnot och utan beräkning, strax ovanför flera procenttal. Ingen publicerad beräkning som vi har hittat kopplar den till de siffrorna, så läs den som en formulering, inte som en mätning.
159 ämnen: vad som är registrerat, inte vad som hittas
Minst 159 verksamma ämnen är registrerade för användning på kaffe i Brasilien, Kenya och Colombia, tre länder som valdes för att det fanns data. Antalet kommer från referentgranskad litteratur och officiella registreringsdata. 59 % av dessa ämnen är förbjudna i EU. Ingen av siffrorna beskriver vad som finns i dina bönor eller i din kopp.
60 % av de dokumenterade ämnena klassas som mycket farliga bekämpningsmedel (Highly Hazardous Pesticides) enligt kriterier från frivilligorganisationer, och en studie från Kenya 2023 kom upp i 77 %. Av de 159 hör 14 till WHO
två farligaste faroklasser, 22 är cancerframkallande eller troligen cancerframkallande, och 29 är neurotoxiska.Vad som hittades på bönorna
Siffrorna bakom larmet:
| Siffra | Vad som testades (år för data eller publicering) | Största begränsning |
|---|---|---|
| 19 % med rester | 80 prov av grönt kaffe, 2021 | En enda analys |
| 21 % med rester | Rostat kaffe på den egyptiska marknaden, 2025 | En enda marknad, inget angivet antal prov |
| 23 % med bekämpningsmedel som är förbjudna i EU | 44 prov av grönt kaffe, EU-kontroller, 2022 | Få prov, och enbart förbjudna bekämpningsmedel |
| 72 % med AMPA, en nedbrytningsprodukt av glyfosat | 57 rostade produkter från 45 märken, USA, 2025 | Ett enda ämne; ekologiska kaffen bland de positiva |
| Upp till 79 % med flera rester | Rostade prov, 2024 | En enda studie, och dess högsta siffra |
Ingen av dessa siffror mäter bryggt kaffe. Alla är dessutom andrahandsuppgifter: de kommer via en sammanställning från en frivilligorganisation, inte från originalartiklarna. Det gäller också glyfosatresultaten och de flesta av siffrorna från gårdarna längre ned.
Siffran 23 % bygger på 44 kaffeprov, vid sidan av 27 000 grönsaksprov, i officiella kontrollprogram i EU
medlemsstater. En frivilligorganisation analyserade uppgifterna 2024. Bara 2–3 % av kaffeproven översteg ett enskilt lagstadgat gränsvärde, så kallad högsta tillåtna resthalt.Ändå innehöll varje förorenat prov flera rester samtidigt, och förekomsten av bekämpningsmedel som är förbjudna i EU tiodubblades mellan 2011 och 2022.
Vad tar rostning och bryggning bort ur din kopp?
Kraftiga minskningar, i de studier som finns
Kaffe rostas normalt vid 200–240 °C. Studier rapporterar minskningar på 44 % till nästan 100 % genom tvättning och rostning.
I en labbstudie på bönor från sydvästra Etiopien tillsatte forskarna avsiktligt 12 bekämpningsmedel och beredde sedan bönorna som etiopiska hushåll gör. Tvättning tog bort ungefär 15–58 % och rostning upp till 99,8 %. Inget av de 12 kunde påvisas efter bryggning. Det rörde sig om bönor med tillsatta ämnen och en traditionell metod, inte om en undersökning av kommersiellt kaffe.
Ett fältförsök i Yunnan i Kina (2015–2016), som vi här känner till genom en litteraturöversikt, följde en enda insekticid, dinotefuran. Rostning vid 230–240 °C i 12–14 minuter minskade den med 62,2–100 %, och bryggning med 92,9–100 % i vätskan. Den gick dock fortfarande att påvisa i kaffets bottensats och i tvättvattnet, 1 till 56 dagar efter behandlingen.
Vad som kan överleva rostningen
Värmekänsliga bekämpningsmedel bryts ned eller avdunstar. De med låg flyktighet och hög termisk stabilitet kan finnas kvar, särskilt när de är bundna till bönan.
I forskning beställd av Nestlé och Tchibo varierade minskningen av glyfosat mellan 35 % och 90 % beroende på rostningsförhållandena, och knappt något scenario eliminerade det helt. Arabica gav bättre resultat än Robusta, och snabb rostning bättre än långsam.
En riskbedömning baserad på det arbetet placerade fem koppar om dagen långt under EU
acceptabla dagliga intag. Den gällde enbart glyfosat, inte blandningar.Klorpyrifos och cypermetrin kunde inte längre påvisas efter rostning i den etiopiska labbstudien. Ändå hör de till de vanligaste resterna på rostade bönor från den egyptiska marknaden. Studierna mäter inte samma sak, så osäkerheten är verklig.
Lugnande tester, med reservationer
En stor studie från 1993 hittade rester i bara 7 % av 60 prov av grönt kaffe. Men äldre metoder var mindre känsliga, och koffein maskerar många bekämpningsmedel vid analysen.
En fransk konsumenttidning testade också 51 kaffen och hittade inga bekämpningsmedel i något av dem. Testet känner vi här bara till genom en återgivning som publicerades i februari 2023. Den anger inget testdatum, ingen metod, ingen lista över sökta ämnen och inte hur många av kaffena som var ekologiska.
Är ekologiskt renare i koppen? Jämförelsen saknas
Ekologiskt kaffe odlas utan syntetiska bekämpningsmedel, ogräsmedel eller gödselmedel. Ändå hittade researchen till den här artikeln ingen studie och inget test som jämför rester i ekologiskt och konventionellt kaffe som dryck.
Den enda direkta jämförelse vi har hittat gäller blad, och även den kommer via en litteraturöversikt. Av 52 bekämpningsmedel som man sökte efter i extrakt från 12 konventionella och 8 ekologiska träd förekom inget i de ekologiska proven, medan tiametoxam förekom i 6 konventionella. Åt andra hållet fanns ekologiska kaffen bland de AMPA-positiva, utan angiven andel.
Med det här underlaget går det inte att dra slutsatsen att det finns en hälsorisk för dem som dricker kaffet, och inte heller att lova en nollnivå.
Vem är mest utsatt på gården?
De som sprutar
Odlare och lantarbetare exponeras genom blandning, besprutning, återgång till behandlade fält, förorenat vatten och vindavdrift. Deras familjer exponeras via kläder, hud, vatten och närhet. Symtomen sträcker sig från yrsel och illamående till kramper och medvetslöshet.
År 2012 visade officiella register i Minas Gerais, som odlar ungefär hälften av Brasiliens kaffe, 21 dödsfall orsakade av bekämpningsmedel och 817 förgiftningar inom jordbruket. I en undersökning bland 412 kaffearbetare i samma område uppgav 59 % minst ett akut förgiftningssymtom. Bredare uppskattningar tyder på att upp till 88 % av lantarbetarnas sjukdomsfall orsakade av bekämpningsmedel aldrig dokumenteras.
I regionen Jarabacoa i Dominikanska republiken uppgav 87 % av kaffeodlarna att de sprutade utan mask eller handskar. Utrustning saknas ofta eller är för dyr, och den är opraktisk i tropisk hetta. Brasiliens lag nämner den, men en bedömning från 2020 fann att tillsynen fortfarande verkade långt ifrån effektiv.
Vatten, jord och pollinatörer
Brasilien använde 19,8 miljoner liter bekämpningsmedel på kaffe 2015. Kaffeodlingar får i genomsnitt 10 L/ha, mot 7,4 L/ha för majs och 4,8 L/ha för soja. Kaffet står för uppskattningsvis 27 % av Kenyas nationella användning av bekämpningsmedel.
I Colombia innehöll 81,3 % av ytvattenproven från kaffeområden bekämpningsmedel, däribland de redan förbjudna DDT och endosulfan. Bland de 159 ämnena är 46 mycket giftiga för bin, 48 för fisk och 11 för daggmaskar.
Bin är viktiga för grödan, och det är även fåglarna som äter dess skadedjur. Inom en forskningsinriktning sjönk avkastningen med i genomsnitt 24,7 % när båda hölls borta från kaffeträden.
Dubbla måttstockar
Bekämpningsmedel som är förbjudna i EU exporteras fortfarande till producentländer, och kaffe som odlats med dem importeras lagligt tillbaka. Gränsvärdena skiljer sig också åt: för glyfosat tillåter Brasilien 1,0 mg/kg mot 0,1 mg/kg i EU.
Ekologiskt per automatik: vilka är odlarna utan märkning?
Småbrukare odlar det mesta av världens kaffe: 12,5 miljoner gårdar, 95 % av dem under fem hektar, står för omkring 80 % av produktionen. Minst 5,5 miljoner av dessa odlare lever under den internationella fattigdomsgränsen på 3,20 dollar om dagen.
Vad forskningen slår fast, och vad den inte slår fast
En tidskriftsstudie från 2009 jämförde ett stort certifierat ekologiskt program i Uganda med odlingssystem som den beskrev som ”ekologiska per automatik”. Att gå med i programmet gav positiva effekter på intäkterna, och att tillämpa ekologiska tekniker gav mer blygsamma effekter. Sammanfattningen anger inga siffror, och ingen källa säger hur många odlare som befinner sig i den situationen.
Kenneth Davids på Coffee Review skrev 2011 att hela regioner med småbrukare är ”de facto” ekologiska: ”De har helt enkelt inte råd med kemikalier till sina små odlingar av kaffeträd.” En rostare har framfört något liknande. Ingen av åsikterna är en mätning.
Det finns också dokumentation av småbrukare som sprutar utan skyddsutrustning. I Brasilien växer 90 % av familjejordbrukens kaffe i monokultur, ett system som ökar beroendet av kemikalier. Och ”ekologiskt per automatik” är inte certifierat ekologiskt: inget certifikat, ingen inspektion, ingen märkning.
Varför certifieringen kan förbli utom räckhåll
Ingen källa sätter en siffra på vad certifieringen kostar. Ett standardverk från 2004 kallar certifiering ett grundläggande problem för ekologiska odlare, på grund av kostnaden och beroendet av externa aktörer. I dess exempel från Mexiko tar utländska inspektörer ut avgifter i nivå med dem i sina hemländer, avgifter som i regel är mycket höga för lokala producenter.
Lokal inspektion kan minska dessa kostnader avsevärt. Resten består: mödosam bokföring och en omställning på 2–3 år enligt en godkänd plan.
Lönar sig märkningen när man väl har den?
Inte automatiskt. Priserna på ekologiskt är normalt högre, för att väga upp ofta lägre avkastning och mer arbete. En undersökning av 738 småbrukare i Etiopien, Indien och Nicaragua matchade certifierade och icke-certifierade hushåll. I Nicaragua betalade ekologiska kooperativ 1,03 US-dollar per kg röda kaffebär, mot 0,82 US-dollar för icke-certifierade odlare.
Ändå sänkte den ekologiska certifieringen avkastningen i Nicaragua i två av tre statistiska jämförelser. Den gav ingen positiv effekt på nettointäkterna och ingen signifikant effekt på hushållens inkomst, även om bara 38 hushåll var enbart ekologiska.
Hur odlar världen kaffe, och vad skulle kunna förändras?
Från skuggträd till full sol
Den intensiva modellen tog form med den gröna revolutionen, som nådde sin höjdpunkt på 1970-talet. Odlarna uppmanades att hugga ned skuggträden och använda industriellt framställda bekämpningsmedel och gödselmedel, och ”teknifierat” eller solodlat kaffe följde.
Utan skugga är den potentiella avkastningen mycket högre under gynnsamma förhållanden. Den avkastningen kräver också mer gödsel, mer bekämpningsmedel och bevattning. Mellan 1980 och 2022 steg prisindex för gödsel 3,6 gånger snabbare än arabicapriserna och 9,2 gånger snabbare än robustapriserna.
Alternativen fungerar, men de är inget enkelt byte
Skugga kan sänka bärens temperatur med upp till 4 °C, vilket minskar ökningstakten hos populationer av kaffebärborre med 34 %. Borren lever inuti bäret, så insekticider minskar angreppen med bara omkring 30 %, mot 80–90 % för integrerat växtskydd, som kombinerar metoder som att ta bort nedfallna och övermogna bär och sätta ut fällor.
Ändå drabbades delar av Brasilien, som odlar över en tredjedel av världens kaffe, 2017 av det värsta angreppet av kaffebärborre på mycket länge. Det kom fyra år efter att landet förbjudit endosulfan, den insekticid som hade hållit borren i schack. Den uppskattade skadan på grönt kaffe nådde 5–30 % i ett område som odlar omkring 40 % av skörden.
Vädret och en stor skörd året innan spelade in. En odlare kallade dessutom alternativen dyra. Biologisk bekämpning med Beauveria bassiana, en svamp som infekterar borren, är fortfarande kostsam och ger ojämna resultat, ett verkligt hinder för småbrukare.
Ekologisk odling betyder inte heller att ingenting behandlas. Den bygger på förebyggande åtgärder, odlingshygien, resistenta sorter och biologisk bekämpning, och naturliga insekticider som pyretriner kan vara tillåtna för besprutning av ”hot spots”.
Märkning och tester: de svaga länkarna
Den ekologiska kaffearealen har femdubblats sedan 2004. Mer än 890 000 hektar odlades ekologiskt 2017, den senaste siffra vi har hittat. Hälften av allt kaffe är certifierat, men opinionsbildande frivilligorganisationer anser att de flesta program gör lite för att begränsa användningen av bekämpningsmedel.
De flesta länder som konsumerar kaffe testar inte systematiskt grönt eller rostat kaffe för rester, och många jurisdiktioner saknar helt lagstadgade gränsvärden för rostat kaffe.
Vad din nästa kaffepåse kan och inte kan förändra
Det mest användbara steget är enkelt: läs en ekologisk märkning som ett val som gäller gården, inte som en garanti mot rester. Ingen jämförelse vi har hittat visar att ekologiskt kaffe för med sig mindre till din kopp, och bättre smak följer inte automatiskt, även om det finns utmärkta ekologiska kaffen. En ekologisk märkning betyder däremot inga syntetiska bekämpningsmedel på den gården, och det är där den tyngsta exponeringen finns. Den garanterar inte odlaren en bättre inkomst.
En märkning kan inte visa allt heller. En gård utan märkning kan undvika kemikalier för att den inte har råd med dem, eller så kan den spruta utan skydd. Certifieringskostnader kan också hindra en liten odlare från att skaffa en märkning.
Vad gäller din kopp minskar tvättning, rostning och bryggning resterna, i de studier som finns, utan något löfte om nollnivå. Det finns fortfarande få data om själva drycken. Opinionsbildande frivilligorganisationer kräver rutinmässiga tester av allt importerat kaffe, grönt och rostat, med redovisning av varje påvisad rest. Tills sådana data finns förblir frågan öppen.
